Vad är ränta på ränta?

ränta på ränta

”Ränta på ränta” är en fras som används för att beskriva den kumulativa effekten av ränta på ett lån eller insättning. Det är en beteckning för vad som händer med en summa pengar när ränta återinvesteras. Ränta på ränta-effekten gör att ett sparbelopp växer med allt större summor ju längre tid effekten får växa. Om du till exempel investerar 10 000 kronor till en årlig ränta på 5 procent, så kommer det beloppet tack vare ränta på ränta-effekten att ha växt till 40 000 kronor efter 30 år. Förståelse för hur ränta på ränta fungerar kan ha enorm betydelse för ditt framtida sparande.

I den här artikeln kommer vi gå igenom bland annat:

  • Hur ränta på ränta fungerar
  • Tidsvärde av kapital och hur det hänger samman med ränta på ränta-effekten
  • Enkla exempel på hur ränta på ränta fungerar
  • Hur du beräknar ränta på ränta
  • Olika räntemodeller och hur de påverkar ränta på ränta-effekten
  • Svar på vanliga frågor om ränta på ränta

Kort om ränta

Det kan vara värt att kort gå igenom vad ”ränta” är för någonting innan vi går in mer i detalj på ränta på ränta.

Ränta är en form av betalning som utgår till den som lånar ut pengar. Typiskt sett presenteras ränta som en procentsats. Det är den betalning långivaren tar ut för att låna ut pengar.

Som du säkert redan känner till betalar du ränta när du till exempel lånar pengar från en bank. Omvänt gäller att banken betalar ränta när de lånar av dig, vilket de i praktiken gör när du sätter in pengar på till exempel ett sparkonto.

Räntor är idag en drivande kugge i den globala ekonomin. Så har det i ökande utsträckning varit sedan renässansen, då räntor blev en accepterad företeelse. Dessförinnan betraktades det som orätt av långivare att begära tillbaka större summor än vad de lånat ut.

Under renässansen institutionaliserades räntor och med att fler och fler näringsidkare började låna pengar för att få kapital till att kunna utveckla sina verksamheter. I och med detta började pengar betraktas som en kommoditet som en slags handelsvara bland alla andra. Det blev i och med det socialt accepterat att ta ut en viss summa som betalning för att man lånat ut pengar.

Under 1700- och 1800-talen utvecklades de ekonomiska teorierna om räntor av tänkare som Adam Smith, Carl Menger och Frédéric Bastiat.

Ränta på ränta effekten (Bli miljonär) (Nordnet)

En kort historik över ränta som ränta som koncept

Som ekonomisk realitet sträcker sig idén om ränta på ränta, precis som ränteidén i sig, tusentals år bakåt i tiden. För att hitta de första exemplen på när konceptet uttrycktes i skrift får man dock leta sig till medeltiden. En florentinsk affärsman, Francesco Balducci Pegolotti, ligger bakom ett av de tidigast kända europeiska exempel på när ränta på ränta nämndes i skrift. I hans bok Pratica della mercatura (ungefär ”Handelsmannens handbok”) från 1340 bifogade han tabeller för hur lång tid det tog för en investering på 100 lira att dubblas under olika räntesatser.

År 1613 släpptes boken ”Arithmetical Questions” av Richard Witt. Det var den första boken som helt och hållet tillägnats ränta på ränta. Boken var full av tabeller som visade hur olika typer av investeringar ökade i värde med hjälp av ränta på ränta-effekten.

Ränta på ränta är ett mirakel för sparare – en nackdel för låntagare

Det finns en, med största sannolikhet falsk, historia som säger att Albert Einstein ska ha kallat ränta på ränta-effekten för världens åttonde mirakel. Hur det än ligger till med den saken så kan effekten ge mirakulösa resultat för den som har tålamod. Men ränta är förstås inte bara någonting som betalas ut till sparkonton, du betalar också ränta på dina lån. Precis som ränta har en kumulativ effekt på sparbelopp så har den det för lånebelopp. Den kumulativa effekten av att betala av ett lån under lång tid blir då förstås att du betalar betydligt mer än vad du lånade initialt.

Ett enkelt exempel av ränta på ränta-effekten

Låt oss göra en enkel illustration av ränta på ränta. Tänk dig att du sparat 100 kronor till en ränta på 7 procent som beräknas årligen. Första året ökar då ditt initiala sparbelopp till 107 kronor (eftersom 7 procent av 100 är 7). Året därpå beräknas den sjuprocentiga räntan på det nya sparbeloppet 107 och din initiala investering ökar till 107 x 1,07 = 114,49. Och så fortsätter det. Den kumulativa effekten av att räntan år efter år beräknas på ett allt större belopp får med tiden stora effekter.

Nyckelvariabler för ränta på ränta

De här är variablerna du tar hänsyn till om du vill beräkna effekten av ränta på ränta på ditt sparande.

  • Ränta – Det belopp med vilket din initiala investering ökar för varje ränteperiod.
  • Initial investering – Summan din investering startar med. Hur stor ränta på ränta-effekten blir beror på den initiala summan.
  • Sparperiod – Den tid ränta på ränta-effekten har att ”verka”. Ju längre tid desto mer tjänar du.
  • Utbetalningsfrekvens – Den frekvens med vilken ränta utbetalas. Ju oftare desto större blir ränta på ränta-effekten.
  • Insättningsfrekvens – Planerar du att göra ytterligare insättningar utöver ditt initiala sparbelopp? Ju oftare och ju större belopp det handlar om desto mer har ränta på ränta-effekten att ”jobba med”.

Hur beräknar du ränta på ränta?

Det absolut enklaste sättet att beräkna ränta på ränta är att du använder dig av någon av alla online-kalkylatorer som finns som är specialiserade på att beräkna just detta.

För den som är intresserad redovisar vi ändå en klassisk formel för hur ränta på ränta kan beräknas för hand.

A = P (1 + r / n) ^ nt

A = totalsumman som ackumuleras efter n år inkluderat ränta

P = ditt initiala sparbelopp

r = räntesatsen (uttryckt som decimal)

n = antal gånger per år som räntan utbetalas

t = antal år sparbeloppet är insatt

Tidsvärde av kapital – ett viktigt begrepp relaterat till ränta-på-ränta

”Tidsvärde av kapital” (på engelska ”time value of money”) är ett begrepp som är intimt förknippat med ränta på ränta-effekten. Enkelt uttryckt betyder uttrycket ungefär att en viss summa pengar har ett större värde nu, i kraft av dess investeringspotential, än vad det har i framtiden.

Ytterligare ett exempel på tidsvärde av kapital får du om du föreställer dig att du får ett erbjudande om att erhålla 10 000 kronor idag eller om fyra år. Självklart skulle du ta pengarna idag. Varför? För att fyra års väntetid innebär en så kallad ”opportunity cost” (ett ekonomiskt begrepp som kan översättas ungefär till ”alternativkostnad”), det vill säga att du tappar dyrbar tid då dina 10 000 kronor skulle kunna användas på ett bättre sätt. De skulle till exempel kunna placeras på ett sparkonto och börja generera pengar på grund av ränta på ränta-effekten.

Ett illustrativt exempel får du om du tänker dig att du gömmer dina pengar i madrassen istället för att investera dem. Du låter dem sedan ligga där i flera år. När du bestämmer dig för att plocka fram pengarna och använda dem är det inte bara så att de inte har ökat i värde, de har till och med minskat i värde på grund av inflation.

Slutsatsen är att pengar som inte investeras, oavsett om de investeras i ett sparkonto med ränta, aktier eller något annat förlorar värde över tid.

”Rule of 72”

Rule of 72 är en annan idé anknyter till ränta på ränta. Det är en kort formel som används för att beräkna hur lång tid det tar att dubbla en investering givet en viss årlig räntesats. Det är visserligen relativt enkelt att kalkylera detta med hjälp av miniräknare eller program som Excel, Rule of 72 funkar dock som en enkel genväg för snabba mentala beräkningar. Med hjälp av formeln kan du göra snabba jämförelser mellan olika investeringsmöjligheter så som olika sparkonton, fonder med mera. Ha i åtanke att den inte ger några exakta resultat, däremot kan du använda beräkningen för att genomföra relativt precisa jämförelser.

Formel:

Antal år för att dubbla en investering = 72/räntesats

Om du till exempel sparar ett belopp till en ränta på 5% så räknar du 72/5 = 14,4. I det fallet kan du alltså räkna med att din investering kommer att ha uppnått det dubbla värdet inom 14-15 år.

Rule of 72 kan också användas för att beräkna de långsiktiga effekterna av olika avgifter, exempelvis fondavgifter. Om du till exempel investerar i en fond som tar en avgift på 3% så visar Rule of 72 att värdet av den initiala investeringen skulle halverats inom loppet av 24 år – givet att fonden inte skulle öka värde.

Olika räntemodeller

Det finns i huvudsak tre vanliga modeller för hur räntan beräknas på bankkonton.

Ränta på lägsta saldo

Detta är en förhållandevis vanlig beräkningsmetod för sparkonton där banken vill premiera långsiktigt sparande, det vill säga konton där kunden gör få uttag. Räntan beräknas då månadsvis utifrån det lägsta saldot just den månaden.

Ränta dag-för-dag

Det vanligaste alternativet är att ränta beräknas dagligen utifrån saldot som då finns på kontot.

Skiktad ränta (räntetrappa)

Med den här modellen beräknas räntan utifrån olika beloppsintervall. Liksom där räntan beräknas på det lägsta månatliga saldot är det här en modell som används för konton där banken vill uppmuntra till få uttag. Modellen fungerar som så att räntesatserna baseras på hur stort belopp som finns på kontot. Om saldot är över en viss summa blir räntesatsen högre.

Utbetalningsfrekvensen – viktigare än räntesatsen?

De olika räntemodellerna som vi gick igenom ovan visar hur ofta räntan beräknas. Det är dock viktigt att komma ihåg att räntemodellen inte säger någonting om när den utbetalda räntan faktiskt syns på kontot. Under den vanligaste varianten, ränta dag-för-dag, beräknas visserligen räntan dagligen men den betalas ändå vanligtvis ut årligen. Det är alltså först i och med den årliga utbetalningen som det initiala belopp räntan beräknas från faktiskt förändras.

Det leder till frågan om du ska leta efter så hög ränta som möjligt, eller om det är viktigare att räntan utbetalas tätare? Det handlar förstås om en balans, men det är lätt hänt att man stirrar sig blind på räntesatsen och därmed underskattar utbetalningsfrekvensen. På många sparkonton sträcker sig räntan över ett helt år, det vill säga att räntan för kontot betalas ut en gång per år. Vanligtvis vid årsskiftet.

Naturligtvis är det bättre om räntan betalas ut oftare eftersom beloppet som räntan beräknas på då ökar oftare vilket gör att ränta-på-ränta får högre effekt. Av den anledningen är det bättre att, till exempel, spara pengar till 5 procents ränta om räntan betalas ut halvårsvis än vad det är att spara till 10 procents ränta med årsvis betalningar.

Frågor och svar om ränta på ränta – FAQ

Här hittar du svar på några vanliga frågor om ränta på ränta-effekten.

Kan ränta på ränta göra dig rik?

Ja. Det går till och med att säga att ränta på ränta-effekten förmodligen är det mest kraftfulla verktyget som finns för att uppnå rikedom. Historien om hur människor blivit rika på att utnyttja ränta på ränta sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Som ett exempel finns det lertavlor från Babylon som är mer än 4000 år gamla med instruktioner för hur man beräknar ränta på ränta.

Ett annat exempel är Warren Buffett, en av tidernas mest framgångsrika investerare, som använt ränta på ränta som en del av sin investeringsstrategi. En intressant detalj med just Buffett är att han tjänat 90% av sin sammanlagda förmögenhet efter att han fyllde 50. Det är en direkt följd av ränta på ränta-effekten eftersom den accelererar ju längre den får pågå.

Vem gagnas av ränta på ränta?

Så enkelt uttryckt som möjligt är det investerare som gagnas av ränta på ränta-effekten. ”Investerare” är dock väldigt brett definierat i det här sammanhanget. I absoluta termer är bankerna de som gagnas mest. De får ju ränta på alla sina utestående lån vilket ackumuleras till enorma summor över tid.

Hur utnyttjar du ränta på ränta-effekten på bästa sätt?

  • Kontrollera hur ofta ränta utbetalas när du jämför sparformer – Kom ihåg att det oftast är bättre med mindre räntesatser och mer frekventa uppdateringar av kontosaldot än högre räntesatser och lågfrekventa uppdateringar.

  • Jämför den årliga procentuella avkastningen – Årlig procentuell avkastning ger dig en bättre uppfattning om vad du kommer att tjäna än den effektiva årsräntan. Detta eftersom det tidigare nyckeltalet tar ränta på ränta i beaktande.

  • Betala dina skulder så fort som möjligt – Ränta på ränta-effekten är emot dig när du lånar pengar. Det spelar ingen roll om det handlar om kreditskulder, studielån, bostadslån eller något annat. Ju fortare du betalar av lånen desto bättre.

  • Ha tålamod – Tid är allt när det handlar om ränta på ränta. Ju tidigare du kan börja spara eller investera dina pengar desto bättre.
  • Hur kan jag investera i ränta på ränta?

    Eftersom räntor är en del av i princip alla ekonomiska transaktioner som sker så finns det också mängder av sätt att dra nytta av ränta på ränta-effekten. Den mest grundläggande metoden att investera i ränta på ränta är att du placerar pengar på ett bankkonto som ger ränta på det insatta beloppet. Ett annat alternativ är att investera i fonder där ränteavkastningen återinvesteras direkt i fonden.

    Beskattas inkomster till följd av ränta på ränta?

    Ja, dina ränteinkomster beskattas precis som alla andra inkomster. När det gäller sparande i fonder eller på bankkonton i Sverige så dras dessa skatter automatiskt i samband med att räntan betalas ut.