Vad är ett index egentligen? De där kurvorna som ibland visas i ekonomiska sammanhang, till exempel när de i nyheterna pratar om Stockholmsbörsens utveckling? I den här artikeln kommer vi på ett lättbegripligt sätt att gå igenom vad index är, hur de fungerar och hur du tolkar dem. Du kan också läsa om hur index tas fram på olika sätt samt om att investera i index som investeringsstrategi. Vi går också igenom några av världens mest kända och använda index och vad de visar.
Är du intresserad av att köpa aktier på börsen? Jämför nätmäklare nedan, för att hitta den som passar dig bäst.
I den här artikeln kan du läsa om:
- Grunderna i hur index fungerar och vad de används till.
- Olika metoder för att vikta index.
- Hur du kan investera i index och anledningar till att göra det.
- Hur du tolkar index.
- Frågor och svar om index.
Index mäter olika ekonomiska data
Ett index fungerar som en indikator eller ett mått av någon typ av finansiella eller ekonomiska data. Det kan handla om sådant som inflation, räntor, hur olika industrisektorer utvecklas, prisutveckling för olika råvaror, börsutveckling med mera. Ett exempel på ett välkänt svenskt index är OMX Stockholm 30 (OMXS30) som sammanfattar utvecklingen av aktierna i de 30 största bolagen som är noterade på Stockholmsbörsen. Några internationella exempel är S&P500, Dow Jones Industrial Average (DJIA) och NASDAQ-100.
Prisindex och grossindex
Prisindex och grossindex är två breda kategorier av aktieindex där den tidigare typen är den som är mest vanligt förekommande. Ett prisindex indikeras av förteckningen PI (till exempel OMXSPI), ett grossindex indikeras av GI (till exempel OMXSGI).
De olika termerna syftar på vad respektive typ av index mäter. Ett prisindex mäter endas prisutvecklingen i aktier på en marknad, det vill säga enbart vad aktieköpare betalat under en tidsperiod.
Många börsbolag delar dock regelbundet ut utdelning till sina aktieägare. Hur stora de utdelningarna är och hur stor andel av dem som återinvesteras är förstås också en indikator på hur marknaden utvecklas, den utvecklingen syns dock inte i ett prisindex. Det är där grossindex kommer in i bilden vilka inkluderar återinvesteringar av utdelningar.
Hur används index?
Index används ofta för att mäta hur framgångsrik en investering varit. Eftersom index är sammanfattningar av utvecklingen för ett stort antal tillgångar kan de fungera som riktmärke och vägledning.
Som riktmärke för jämförelser
Ta som exempel om du köper en aktie i början av året. När du ägt aktien ett år kan du konstatera att den ökat i värde med 2,5%. Det är väl helt okej, du har i alla fall gått med vinst.
En djupare förståelse för hur din aktie utvecklats relativt får du om du jämför med index. Eftersom din aktie är noterad på Stockholmsbörsen ligger det närmast till hands att jämföra din akties prestation med Stockholmsbörsen som helhet.
Du kollar på indexet över OMXS (det börsindex som sammanfattar alla Stockholmsbörsens aktier) och konstaterar att börsen gått ner runt 3,0% sedan du köpte din aktie. Ur det perspektivet framstår med ens din investering som väldigt god. En ökning på 2,5% för en aktie får ses som en väldigt klok investering givet att den absoluta majoriteten aktier på Stockholmsbörsen har sjunkit i värde.
Omvänt kan du förstås också se om din aktie underpresterat i jämförelse med börsen. Om börsen till exempel hade stigit med 5% så fanns det bättre placeringsmöjligheter vid den tidpunkt då du gjorde din investering.
Målsättningen för de flesta som börjar spara eller investera sina pengar är att slå utvecklingen i index. Det vill säga när vi pratar om breda aktieindex. Det finns också de som menar att det på sikt är omöjligt att slå index. Hur du kan investera i index och varför du skulle vilja göra det kan du läsa mer om längre ner i den här artikeln under rubriken ”Är det möjligt att investera i index?”.
Som riktmärke för indexfonder
Det finns en kategori fonder vars målsättning är att spegla utvecklingen i olika index. Fondförvaltaren sätter då ihop portfolios, det vill säga paket av tillgångar, som så nära som möjligt speglar vad ett specifikt index sammanfattar. För att ta ett tydligt exempel. För att göra en indexfond som skulle spegla OMXS30 skulle fondförvaltaren då sätta ihop en fond som bestod av de 30 största bolagen på Stockholmsbörsen.
Varför skulle man vilja investera i indexfonder? En tänkbar anledning är att det finns många ekonomer och framstående investerare som menar att det är omöjligt att slå index. Det vill säga att även om du skulle lyckas med en eller några specifika aktieinvesteringar ett år så kommer det ändå att jämna ut sig på sikt.
För att göra förutsägelser om börsutvecklingen
De vanligaste indexen är olika aktieindex. Det finns dock index för snart sagt vad som helst. Ett känt exempel är indexet som kallas VIX, även kallat ”fear index”. VIX som egentligen heter Market Volatility Index mäter prisutvecklingen i en form av optioner som används för att ”hedga” sig mot utvecklingen i S&P500. Det är optioner som gör det möjligt att tjäna pengar på en sjunkande börsutveckling. Om prisutvecklingen stiger i dessa optioner kan man följaktligen dra slutsatsen att många investerare ser det som sannolikt att börsen kommer att sjunka inom en snar framtid. Att priset i dessa stiger är ju en indikator på att fler är sugna på att köpa dem.
För tekniska analyser
Teknisk analys är en av de två huvudsakliga metoderna (fundamental analys är den andra) för att försöka förutsäga hur en enskild aktie eller aktiemarknaden som helhet kommer att utvecklas. I teknisk analys använder man sig av historiska mönster för att göra kvalificerade förutsägelser.
Marknader fluktuerar hela tiden vilket ger upphov till olika mönster: börsen går upp, går ner, går upp igen och så vidare, inom loppet av en minut. Det är de rörelserna som utgör den kurva du ser i ett index. Med den stora datamängd som finns tillgänglig nu kan man hitta mängder av exempel på där kurvor som liknar varandra dykt upp flera gånger om. Låt oss ta ett tydligt exempel. Om du tittar på ett valfritt aktieindex över en lång tidshorisont, sedan 1900-talets början eller så, kommer du kunna se hur börsutvecklingen är cyklisk. Perioder av tillväxt följs av faser av nedväxt (eller ibland börskrascher), om och om igen.
Den som sysslar med teknisk analys menar att det finns mer komplexa mönster än så, mönster som uppkommer under tidsrymder så små som sekunder.
Du hittar index där du kan investera i aktier med mera
Så vart kan du hitta olika index? De publiceras lite varstans på olika håll inom media, på finanssajter med mera. Om du skaffar ett konto hos en nätmäklare som till exempel Avanza eller Nordnet så ger de dig enkel tillgång till flertalet av världens största och mest använda index.
Olika index tas fram med olika metodologier
Som vi var inne på redan i den här artikelns inledande stycke så kan index visa nyckeltal för olika saker, vilket är viktigt att komma ihåg om man vill jämföra olika index. Lika viktigt vid jämförelser är att komma ihåg att olika index använder olika metoder för hur man presenterar sina nyckeltal.
I princip alla index är viktade på något vis. Det betyder i korta drag att all variabler som ingår i indexet inte tillskrivs samma värde. Om du tar ett aktie index som exempel så är det vanligtvis framtaget på så sätt att alla bolag som ingår i det inte tillskrivs samma ”vikt” för indexets utveckling. Det finns i huvudsak två olika sätt att vikta index.
Några exempel på viktningar
Prisviktade index
Dow Jones Industrial Average (DJIA) är ett exempel på ett index som är i|prisviktat. Det innebär att av de aktier som ingår i indexet så påverkar aktierna med högst priser indexet mer än de med lägst priser.
Marknadsviktade index
S&P500 är ett exempel på ett index som är marknadsviktat. Det betyder att de aktier som har störst börsvärde påverkar indexet i högre utsträckning. Bolagen påverkar indexet i förhållande till hur stor andel av marknaden de har. Säg till exempel att Apple utgör 7% av det totala värdet på S&P500, då kommer också indexet till 7% styras av prisutvecklingen på Apples aktie.
Oviktade index
Ett index som är oviktat påverkas i lika hög utsträckning av stora och små bolag. Det vill säga alla ingående aktier eller tillgångar har lika stor betydelse. Det är i någon mån den typ av index som används mest sällan. Anledningen till det är för att det finns en risk att utvecklingen i småbolag ger en skev bild av hur marknaden utvecklas. Så kallade ”öresaktier” (aktier i startups och småbolag) har en tendens att vara väldigt volatila – det vill säga fluktuera kraftigt i pris.
Tolka index relativt
Eftersom varje index har sin egen metodologi är det så gott som alltid enklare och mer rättvisande att tolka dem relativt snarare än absolut. Det vill säga att den relativa förändringen i ett index ger en bättre inblick i en utveckling än de faktiska siffrorna. Ta FTSE 100-indexet som exempel, ett index som visar börsutvecklingen för de 100 största bolagen på Londonbörsen. Om det indexet står på 5423.60 så vet du, utifrån siffran, att indexet ligger på nära 5.5 gånger indexets utgångsvärde på 1000. För att få veta någonting relevant om utvecklingen på Londonbörsen ska du dock titta på vart indexet står i relation till en tidigare punkt, exempelvis igår. Det talet uttrycks vanligtvis i procent, som ”FTSE 100 har sjunkit 2% sedan igår”.
Är det möjligt att investera i index?
Index spårar utvecklingen i underliggande tillgångar och är inte tillgångar i sig själva. Det går alltså inte att investera direkt i index. Däremot finns det ett flertal fonder av olika slag vars syfte är att efterlikna utvecklingen i olika index. Detta gör de genom att investera i de tillgångar ett index speglar.
För att investera i indexfonder behöver du en nätmäklare eller bank, exempelvis Nordnet eller Avanza. Via en sådan får du tillgång till möjligheten att investera i mängder av olika indexfonder. En fördel med just indexfonder i jämförelse med andra typer av fonder är att de ofta har låga förvaltningsavgifter. De låga förvaltningsavgifterna är i sin tur en konsekvens av att indexfonder kräver lite arbete att förvalta i jämförelse med många andra typer av fonder. Fondförvaltaren har ju bara att sätta ihop en portfolio som så nära som möjligt speglar innehållet i indexet som fonden vill följa.
Varför vill man investera i index?
Det finns en vida spridd teori bland vissa ekonomer och investerare som menar att det inte är möjligt att slå utvecklingen i index på sikt (och då syftar vi på breda börsindex som S&P500, NASDAQ o.s.v.). Du må lyckas särskilt bra med en enstaka investering då och då, men om du investerar dina pengar år efter år så kommer din totala portföljutveckling i slutändan ändå vara en reflektion av hur den ekonomiska utvecklingen sett ut i stort. Att investera i värdepapper som speglar index ses därför av många som bland de säkraste och stabilaste investeringarna man kan göra på lång sikt.
Några kända index
S&P 500
Standard & Poor’s 500 är ett av världens mest kända index och är ett aktieindex som sammanfattar aktieprestationen över 500 stora bolag som är noterade på antingen New York-börsen (NYSE) eller NASDAQ.
Dow Jones Industrial Average
Dow Jones äger distinktionen att vara det äldsta aktieindexet som fortfarande publiceras (första sammanställningen gjordes 1896). Dow är ett prisviktat index som sammanfattar utvecklingen av 30 stora bolag på NASDAQ- och New York-börsen. Bland företagen som ingår i indexet finns bland annat IBM, Coca-Cola, Visa, Microsoft, Apple och 3M.
NASDAQ 100 Index
NASDAQ 100 är ett aktieindex som visar utvecklingen i 102 (!?) bolag inom bland annat teknik, industri, hälsa, transport och media. Noterbart är att inga bolag som är verksamma i finanssektorn ingår i indexet.
OMXS30
OMXS30 är ett svenskt aktieindex som sammanfattar aktieutvecklingen för de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen. Där ingår bland annat TeliaSonera, Sandvik, Getinge, ABB och Volvo.
Nikkei 225
Nikkei 225 är ett prisviktat index som visar aktieutvecklingen för 225 olika bolag på Tokyobörsen.
Frågor och svar om index – FAQ
Här kan du hitta korta svar på några av de vanligaste frågorna om index.
Det beror förstås helt och hållet på vilken typ av data du är ute efter – vilken utveckling det är du vill få koll på. Om du vill få en inblick i den ekonomiska utvecklingen i världen är det de största indexen du ska titta på. Sådana som S&P 500, NASDAQ 100 och Dow Jones. Index som dem är i någon mån vägledande för investerare över hela världen.
Det beror på vilken typ av bolag det är som ingår. Kanske vill man ha reda på hur det går för bolag i en viss bransch. När det gäller aktieindex som sammanfattar de största bolagen på alla bolag så är det i regel för att hur det går för dem i hög mån sätter riktningen för en börs som helhet.
örsen som indexet refererar till. Ett exempel är OMXS30 som tas fram av Nasdaq som äger Stockholmsbörsen. Många index publiceras av analysföretag och finansiella institutioner, till exempel Dow Jones eller S&P Global Ratings.