Vad är fonder? Fonder är en av de vanligaste sparformerna bland småsparare. I den här artikeln kommer vi gå igenom vad fonder egentligen är för någonting, hur de fungerar och vad du ska tänka på om du vill investera i dem. Varför skulle man till exempel vilja investera i fonder snarare än aktier eller omvänt?
I den här artikeln hittar du information om:
- Vad fonder är och vilken typ av värdepapper/investeringar de investerar i.
- Olika typer av fonder.
- Hur fonder delas in i olika riskklasser.
- För- och nackdelar med att investera i fonder jämfört med aktier.
Fonder är paket av tillgångar
Precis som aktier är fonder en form av värdepapper som du kan köpa och som sedan kan öka eller minska i värde. Till skillnad från aktier så är utvecklingen i fonder inte beroende av hur det går i enskilda bolag. Fonder kan istället beskrivas som paket bestående av olika underliggande tillgångar sås om aktier, råvaror, index, obligationer, räntor och så vidare. Av den anledningen brukar skilja mellan olika typer av fonder där namnet på varje typ avslöjar vilken underliggande tillgång som ger fonden dess värde. Några exempel:
- Aktiefonder
- Indexfonder
- Räntefonder
Fonder – ett slags indirekta investeringsmöjligheter
Ett sätt att se på fonder är att betrakta dem som en form av indirekta investeringar. När du investerar i en fond får du så att säga ett färdigt paket bestående av ett antal olika investeringar.
Säg att en finansinstitution, till exempel en bank, bestämmer sig för att lansera en ny fond. De behöver då ta ställning till frågor som:
- Vilken investeringshorisont fonden ska ha (lång-, medel- eller kortsiktig)?
- Hur hög risktolerans investeringarna ska ha?
- Vilken typ av sektorer, värdepapper eller tillgångar fonden ska investera i?
- Vilka etiska hänsynstagande fonden ska ta (ska investeringar ske i oljeindustrin? Vapentillverkare? o.s.v.)?
Svaren på frågor som de ovan är sedan vad som bildar fondens investeringsstrategi. Detta bakas ihop och presenteras sedan för investerare och småsparare som får ta ställning till om de vill investera i fonden. De pengar som sedan investeras i fonden placeras av en fondförvaltare (det vill säga någon på den institution som står bakom fonden) baserat på investeringsstrategin. här kan det vara värt att tillägga att fondförvaltare numera ibland inte är fysiska personer. Ibland finns ingen enskild fondförvaltare, ibland förvaltas fonderna av artificiell intelligens.
Fonder betraktas ofta som en enklare sparform än aktier
Att köpa en fond är på många sätt som att få tillgång till en sparportfolio med viss riskspridning utan att behöva göra jobbet som det innebär att själv sätta ihop och förvalta en aktieportfölj. Att spara i fonder innebär dock inte enbart fördelar. Även om risken generellt sett är lägre när man investerar i fonder så finns det förstås alltid en risk att i att investera sina pengar. Samtidigt så kostar det en slant att spara pengar i fonder. Fondförvaltaren tar så gott som alltid en avgift för att ”ratta” fonden, och den avgiften kan skilja sig åt mellan olika fonder. Vissa är dyrare än andra. Om man inte ser upp så kan det gå så att all eventuell avkastning fonden ger äts upp av förvaltarens avgifter.
Olika typer av fonder
Aktiefonder
En aktiefond investerar i börsnoterade bolag. Att investera i en aktiefond är det närmaste du kan komma att investera i aktier utan att själv äga dem. Ju bättre det går för de bolag som finns i fondens aktieportfölj ju bättre utvecklas aktiefonden. Det finns aktiefonder som är inriktade mot olika branscher, börser, världsdelar, bolag och så vidare. Aktiefonder är generellt sett en av de fondtyper med högst riskklass.
Räntefonder
Räntefonder placerar pengar i räntebärande värdepapper. Det kan handla om sådant som statsobligationer, statsskuldväxlar med mera. Precis som namnet på fondtypen avslöjar så påverkas utvecklingen i räntefonder av ränteläget. Som för aktiefonder finns det olika kategorier av räntefonder baserat på vilken typ av räntepapper som utgör de underliggande tillgångarna. Två breda kategorier är långa respektive korta räntefonder. Om en räntefond är lång eller kort baseras på vilken löptid det är på lånen i de räntebärande värdepapper fonden hämtar sin tänkta avkastning i. I korta räntefonder handlar det om lån där löptiden är kortare än 1 år och de anses generellt som säkrare än långa räntefonder.
Blandfonder
En blandfond är en kombination av en ränte- och aktiefond. Innehavet placeras både i aktier och i räntebärande papper. Fördelningen mellan innehaven kan variera och ska finnas beskrivet i fondens informationsblad. Blandfonder har oftast något lägre risk än rena aktiefonder, men något högre risk än räntefonder.
Indexfonder
Målsättningen med en indexfond är att följa utvecklingen i ett underliggande index. Ett välkänt svenskt exempel är Avanza Zero som är en indexfond som följer utvecklingen i indexet OMXS30 som innehåller de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen.
Hedgefonder
En hedgefond är ett slags ”wild card” bland fondkategorier. Det är en fondtyp med friare placeringsregler än aktiefonder. I investeringsvärlden pratar man ibland om ”långa” och ”korta” positioner. Att ligga långt i marknaden innebär att man satsar på att en tillgång kommer att öka i värde, att ligga kort innebär omvänt att man tror att en tillgång kommer att minska i värde. I det här sammanhanget finns det olika typer av finansiella instrument, så kallade derivat, som gör det möjligt att tjäna pengar också på nedgångar. Hedgefonder är då en typ av fonder där förvaltaren kan investera bland annat i derivat. De kan också använda belåning. Syftet med en hedgefond är att ge avkastning även under perioder då börsmarknaderna utvecklas negativt. Hedgefonder är så gott som alltid en högriskinvestering.
Etiska fonder/ideella fonder
Den här kategorin har inte så mycket att göra med vilken typ av värdepapper fonderna placerar sina pengar som vilken typ av bolag de placerar pengar i eller vad de gör med sin eventuella avkastning. Etiska och ideella fonder kan vara aktiefonder, räntefonder, blandfonder, indexfonder och så vidare. Till etiska fonder hör bland annat sådana som väljer att placera pengar i aktier och andra värdepapper som anses etiskt försvarbara. Det kan till exempel handla om fonder som avstår i att investera i bolag i vapen- eller oljeindustrin. Ideella fonder är å sin sida fonder som skänker en del av sin avkastning till exempelvis välgörande ändamål eller forskning.
Fond i fond
Fond i fond är en typ av fonder som placerar sina pengar i andra fonder. Den uttalade fördelen med detta ska vara att du får samma höga riskspridning som du skulle få med en väl fördelad fondportfölj. Som sparare är det dock värt att vara uppmärksam. Eftersom det rör sig om en fond som investerar i andra fonder så går en del av avkastningen till att betala förvaltningsavgifter för dem, samtidigt som du också betalar förvaltningsavgift till bolaget som förvaltar din fond i fond.
ETF:er
ETF står för ”Exchange Traded Fund” och är en typ av fond som handlas direkt på börsen. De följer vanligtvis utvecklingen i ett underliggande index, en valuta eller råvara. ETF:er benämns ofta som ”bull” eller ”bear” vilket är detsamma som att de är ”långa” respektive ”korta”. Om du tror att den underliggande tillgången kommer att öka i värde under den period du vill äga fonden så ska du satsa på bull, bear om du tror att värdet kommer att sjunka. Då ETF:er precis som aktier är noterade direkt på börsen så kan du köpa och sälja dem flera gånger på en dag, till skillnad från fonder som du enbart kan köpa eller sälja en gång per dag. Vidare så har ETF:er ofta så kallade hävstångseffekter. Enkelt uttryckt innebär en hävstångseffekt att utveckling i den underliggande tillgången ”förstoras”. Om du till exempel har köpt en ETF med en hävstång på 2x som följer utvecklingen på Stockholmsbörsen och den senare stiger 1%, då ökar värdet i ETF:en med 2%.
Fonder har olika riskklasser
Alla typer av investeringar innebär en viss risk. Så länge du inte placerar dina pengar på ett konto med ränta och insättningsgaranti går det helt enkelt inte att garantera att du får tillbaka pengarna du investerat. Det gäller förstås även för fonder.
Ett sätt att minimera risk är riskspridning, också kallat diversifiering. Ett gammaldags talesätt lyder ungefär att man ”aldrig ska lägga alla ägg i samma korg”, om man lägger alla ägg i samma korg och tappar den så krossas ju alla ägg. Att lägga alla ägg i samma korg skulle i det här sammanhanget kunna jämföras med att lägga alla sparpengar på aktier i ett och samma bolag. I och med att fonder innehåller flera olika tillgångar får du i och med det en viss riskspridning. Men även fonder har olika risknivåer baserat på hur de investerar. En fond som till exempel investerar i tillväxtbolag får anses ha generellt sett högre risk än en som investerar i räntor, för att bara ta ett exempel.
Enligt EU-regler måste alla fondbolag rapportera om risknivån på de fonder de erbjuder. Skalan sträcker sig mellan 1-7, där fonder som klassas som ”1” anses ha lägst risk, och ”7” som högrisk. Skalan kallas för KIID (Key Investor Information Document) och vilken siffra en fond får baseras på hur volatil fonden varit historiskt. Med volatilitet menas hur mycket fonden svängt i värde, det vill säga hur mycket kursen ökat och minskat. Ju större svängningar, desto högre risk. För att återgå till begreppen diversifiering och riskspridning så gäller generellt att fonder med låg riskklass har investerat i fler olika tillgångar.
Fördelar och nackdelar med fonder jämfört med aktier
Som investeringar har både fonder och aktier sina för- och nackdelar.
Fördelar med att investera i fonder:
- Investeringar i fonder kräver mindre engagemang än aktier.
- Du får automatiskt en viss riskspridning.
Nackdelar med fonder jämfört med aktier:
- Du har mindre kontroll över dina investeringar eftersom innehavet i fonden styrs av en förvaltare.
- Du betalar en löpande förvaltningsavgift för fonder. För aktier betalar du courtage vid köp och sälj.
- Du får inte ta del av eventuella aktieutdelningar direkt.
Ska du investera i aktier eller fonder?
Det beror på. Förutsatt att du har möjligheterna kan det vara en bra idé att investera både i aktier och fonder. Om du har lite sparkapital och lite tid att avvara är fonder förmodligen ett bättre alternativ överlag.
Investmentbolag – ett alternativ till fonder?
Att investera i aktier i ett investeringsbolag liknas ofta vid att investera i en aktiefond. Hur aktien i ett stort investmentbolag utvecklas beror liksom utvecklingen av en aktiefond av hur det går för ett antal olika bolag. En fördel med aktier i investmentbolag i det här sammanhanget är också att du får tillgång till eventuella utdelningar, pengar som du kan återinvestera eller göra vad du vill med. Samtidigt är det även här värt att påpeka att risken överlag är större i att investera i aktier i enskilda bolag, även om de är investmentbolag, än i diversifierade fonder.
Frågor och svar om fonder – FAQ
Här hittar du svar på några av de vanligaste frågorna om fonder.
Det finns egentligen ingen nedre gräns eftersom du köper andelar i fonder. Detta är att jämföra med aktier där det typiskt sett är bättre om du har en lite större summa att investera för – du kan inte äga andelar av aktier. Minimum brukar ofta vara cirka 150 kr per köp.
papperet ska det betyda att fonden regelbundet ses över av en eller flera förvaltare som aktivt placerar och omplacerar pengarna i fonden. Exakt vad det innebär i praktiken kan vara lite luddigt och olika aktiva fonder kan förvaltas på olika sätt. Aktivt förvaltade fonder har överlag dyrare förvaltningskostnader än sådana som förvaltas passivt.
Det är till stora delar en fråga om tid och intresse. Oavsett om du investerat pengar i aktier, fonder eller någon annan typ av värdepapper bör du åtminstone vara uppmärksam på stora ekonomiska skiften. Om du har ett någorlunda stort fondinnehav bör du i alla fall titta till det några gånger per år.
Ja, och det är det absolut vanligaste sättet att investera i fonder. Din bank ska ha tekniska lösningar som gör det möjligt för dig att automatiskt föra över en viss summa från ditt bankkonto in i en fond du själv valt.
Det beror dels på dina personliga förutsättningar och intressen. Kanske tror du särskilt mycket på någon speciell bransch, eller har du etiska värderingar som gör att du vill avstå från att investera i vissa typer av värdepapper? En rekommendation är att du tar ställning till dessa frågor:
– Hur lång sparhorisont har du?
– Hur stor risk är du villig att ta?
– Vad är det du sparar till?
Ju kortare sparhorisont du har desto lägre risk bör du ta. Omvänt har du utrymme att ta större risker om din sparhorisont är längre. Många nätmäklare och banker erbjuder olika frågeformulär som du kan använda för att hitta fonder och en sparprofil som passar för dina förutsättningar.
Kostar det något att spara pengar i fonder? Typiskt sett ja. De flesta fonderna har en förvaltningsavgift. Det är pengar som fondens utgivare tar ut för att täcka administrationskostnader. Med det sagt finns det en del fonder som inte tar ut några förvaltningsavgifter alls. Det är passivt förvaltade fonder, ofta följer de något index. Vissa fonder tar även ut engångssummor vid köp och sälj.